Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av Periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde..

Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma.Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefär 100 år, etthundra år av skiftande tid och samhällsförändringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhällslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvård, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövård. Nationalparken Haparanda Sandskär har använts som belysande exempel på hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall.

Denna uppsats belyser hur fystränare anställda av elitfotbollklubbar i Sverige uppfattar begreppen periodisering och styrketräning och hur de resonerar kring dessa under försäsong. Vidare kommer även deras tidigare erfarenheter och bakgrunder utvärderas. Studien har en kvalitativ inriktning där sex professionella fystränare verksamma i Västsverige utvärderats genom semistrukturerade intervjuer. I tidigare nationell forskning har ämnet beskrivits sparsamt, vilket gör studien till ett aktuellt ämne. Resultaten visar att bakgrunden påverkar tränarna, men att utbildningen är varierande.

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Denna rapport beskriver projektarbetet om tydliggörandet av vilka och hur mycket resurser som krävs i samband med interna reklamationer på copyprodukter samt skapandet av en beräkningsmall som tydliggör kostnaderna vid dessa reklamationer.Målet är att beräkningsmallen ska tydliggöra vilka kostnader det blir för interna reklamationer och därmed öka förståelsen för hur viktigt det är att alltid tillverka produkter med rätt kvalitet i alla processavsnitt genom hela produktionen. För att belysa vilka och hur mycket resurser som krävs för att ta hand om interna reklamationer på copyprodukter har berörda befattningar intervjuats efter en enhetlig intervjumall. Intervjumallen belyser frågor som vad respektive befattning har för huvuduppgift i samband med interna reklamationer, hur många arbetstimmar som krävs för varje befattning och vilka kostnader som uppstår. Resultaten av sammanställningen för interna reklamationer för copyprodukter redogörs. Beräkning av kostnader för interna reklamationer för copyprodukter tydliggörs genom tre tabeller. Kostnader för intern/extern personal och produktions-bortfall per maskin beräknas i en framtagen beräkningsmall.Kostnader för förbrukningsmaterialen redogörs. Därefter visas alla kostnader i en pivottabell.Förslag ges på hur en förbättring av kvalitén på copyprodukter kan ske för att undvika problem som interna reklamationer..

Idag är kostnadsfördelning av indirekta kostnader ett aktuellt ämne inom svenska universitet och högskolor. Det finns ett intresse hos de olika lärosätena att använda sig av en gemensam metod för fördelning av indirekta kostnader. Syftet med denna studie var att studera om, hur och varför universitet och högskolor i Sverige hanterar indirekta kostnader. För ändamålet valdes en omfattande fallstudie, där empirin samlades in genom telefonintervjuer med respondenter på respektive lärosäte. Det förekom i stora drag två olika typer av fördelning av indirekta kostnader, intäktsavlyft och kostnadsfördelning.

Uppsatsen behandlar möjligheten att erhålla inkomstskattemässigt avdrag för CSR-kostnader. De kostnadsposter som undersöks är; merkostnader, bidrag, forskningskostnader och profileringskostnader. Uppsatsen avslutas med en fördjupad diskussion i ämnet..

När Vägverket planerar en åtgärd tas beslutet utifrån välfärdsteoretiska utgångspunkter. Vägverkets arbetar i samhällets intresse och skall därför maximera samhällsnyttan. Under den tid som en åtgärd pågår uppstår det störningar i samhällsekonomin som vägverket idag inte tar hänsyn till. Då det inte finns någon litteratur kring detta ämne så är syftet med uppsatsen att identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge. Med utgångspunkt av värden och värderingar från Vägverket, Trafik forskningsinstitutet och Väg- och trafikinstitutet skall jag identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge.

I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007?2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008).

Föreliggande arbete har utförts på Flygfrakt AB som ligger vid Landvetters flygplats någramil öster om Göteborg. Företaget är ett av Sveriges största enskilda transportföretag.Uppgiften som tilldelades var att göra en kostnadskalkyl angående transporten Flygfrakt utförför Ericsson i Borås som innefattar transport av telekomutrustning från Ericssons lager tillHuddinge.Syftet med arbetet förutom att göra en kostnadskalkyl är att se över vad som kan göras för attreducera kostnader för den aktuella rutten. Kalkylen kan också bli en standardrutin för hurkostnadskalkylering för andra åtagande av godstransporter.Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i det aktuella ämnet för att få en bred bas somunderlag. Vidare intervjuades VD: n för Flygfrakt AB angående det aktuellatransportuppdraget och dess kostnader. För att få kompletterande information gjordes ävenintervjuer med administrativ personal och förare.Efter analysen framkom förbättringsförslag som skulle reducera kostnader.

Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

The aim of this report is to develop an improved basis for calculation of common costs as well as to create a support, showing which steps can be taken for improving the future monitoring at NCC Hus in Karlstad.The objective of this report is to improve the quality of the process of quoting by verifying current key numbers, production of new key numbers and to identify the problems affecting the monitoring of projects.The objective is also to provide suggestions of actions improving quality assurance at NCC Hus in Karlstad..

I dagens hårda konkurrens är det viktigt för företag som tillverkar högteknologiska produkter att ha kännedom om vilka kostnader som uppstår på eftermarknaden dvs efter att kunden har köpt deras produkter. Detta är viktigt dels för att kunna visa kunden vilka kostnader som är förknippade med produkten under hela dess livslängd och dels för att öka kostnadsmedvetenheten internt på företaget.Syftet med detta examensarbete är att ta fram en livscykelkostnadsmodell och på ett tydligt sätt visa vilka kostnader som uppstår efter att Saab Electronic Defence Systems i Jönköping har levererat en färdig produkt till kund tills det att den ska avvecklas. Detta var ett behov som fanns på företaget eftersom det inte fanns någon övergripande modell som visar vilka kostnader som uppstår samt vilka aktiviteter som skapar dessa kostnader.För att svara på frågeställningarna har litteraturstudier genomförts parallellt med att flertalet undersökningar och intervjuer har gjorts med personal på anläggningen i Jönköping. Den insamlade empirin har med hjälp av vedertagen teori inom området gjort att frågeställningarna har kunnat besvaras.I examensarbetet finns den övergripande livscykelkostnadsmodellen redovisad. Modellen består av fyra huvudkategorier.